Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

Den främsta orsaken till arteriell cirkulationsinsufficiens i benen är ateroskleros vilken har nått epidemiska proportioner i många länder. De två vanligaste symtomen är ?fönstertittarsjukan? och kritisk ishemi där risken är stor att patienten förlorar benet om behandling inte sätts in. Få studier har gjorts för att undersöka människors upplevelse att leva med kronisk cirkulationsinsufficiens i benen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk arteriell cirkulationsinsufficiens i benen.

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, Arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Bakgrund: I Sverige beräknas ca 50 000 människor leva med bensår och det är främst äldre över 65 år som drabbas. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av bensår är venös insufficiens, otillräcklig arteriell genomblödning eller en blandning av dessa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters beskrivna erfarenheter av att ha svårläkta bensår. Metod: Sammanställning av tidigare forskningsresultat. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och sociala aktiviteter begränsades på grund av smärta och lukt från bensåren.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning.

Bakgrund: Venduplex har på senare år vuxit fram som den mest använda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det är en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet där både den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förändringen av venen kan påvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att påfresta venklaffarna och därmed framkalla en eventuell reflux, men det är oklart om de olika manövrerna kan påverka den reflux som provoceras fram och därmed också påverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelåg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten påverkades beroende på vilken manöver som användes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt på låret med påvisad reflux deltog i studien. Två upprepade mätningar genomfördes där venklaffarna provocerades med hjälp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över låret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s när en blodtrycksmanschett över vaden användes, 0,31±0,22m/s när en manuell handkompression över vaden användes samt 0,17±0,16m/s när en manuell lårkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad på maximal refluxhastighet kunde konstateras när en automatisk uppblåsbar blodtrycksmanschett över vaden jämfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades när en manuell vadkompression jämfördes med en manuell lårkompression..

Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår. De mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Syftet med den här studien var att jämföra PTA och Silverhawk vid åtgärder av förträngningar i benens artärer. Undersöka vilken metod som gav minst komplikationer och vilken metod som åstadkom bäst blodflöde i benen efter en tids uppföljning hos patienterna genom att kolla på ABI värdet.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av litteratur och artiklar. Vi har även skickat ut ett frågeformulär till olika sjukhus i Sverige för att få en bild över hur personal upplever användningen av PTA och Silverhawk. Det framkom i studien att ur komplikationssynpunkt är PTA och Silverhawk lika och att man inte behöver överväga den ena åtgärden över den andra då det kommer till patientens säkerhet. Värdet på blodflödet efter PTA och Silverhawk efter en uppföljning på mindre än sex månaders ligger på samma nivå och de två behandlingsåtgärderna har inga tydliga skillnader mellan varandra..

Amyotrofisk Lateral Skleros, ALS, är en neurologisk sjukdom vilken leder till att samtliga kroppens muskler förtvinas och dör. Då sjukdomen saknar bot blir all behandling symptomatisk och individuellt anpassad för varje enskild persons behov. I denna systematiska litteraturstudie har det sökts efter olika sätt att stötta denna patientgrupp då syftet att belysa hur vi som personal kan hjälpa och stötta personer med ALS relaterad dysfagi och andningsproblem till en så bra tillvaro som möjligt skulle belysas.Författarna har funnit att omvårdnaden sällan sätts i fokus. Det är istället de lösningar som tar bort symtomet som fått fokus i flertalet av de artiklar som granskats. Att hjälpa dessa personer till trygga och oberoende människor som kan fortsätta att leva istället för som många av artiklarna visade då det gjordes insatser som ledde till att personerna blev mer bundna till sina anhöriga och sina vårdare..

Aortic insufficiency is a very common valve problem in horses and most often affects older individuals, but nevertheless existent within younger ones. The root cause for aortic insufficiency can be varied, for example; endocarditis, ventricular septum defect or congenital valve disease but the most common are progressive valve degeneration or elite competition. Depending on the root cause, different changes can be observed on the aorta valves, but they do all have the same effect, the valves do not seal properly and blood leaks backwards. Many horses can, even with this deficiency, perform highly without any visible impacts and there is therefore no need to treat those subjects. Most often the symptoms arise at a later stage in life and they are, more often than none, put down for other reasons. In the occurrence of the clinical symptoms showing, treatment guideline is to inhibit these symptoms since the valve degeneration is presently irreversible.

Schimpanser hålls i fångenskap av många anledningar. I många fall är deras miljö för undermålig för att tillfredsställa ens deras mest basala behov. Som respons på detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna påverkas främst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer är brist på mental och fysisk stimulans.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.